24 oktober 1950

I denna tidtabell utökas trafiken till Monumentet med en avgång var 20:e minut. Värpinge får timmestrafik. Samtidigt annonseras för första gången linjenummer i tidtabellen.

-

		I bakgrunden är en ny buss av typ AEC på väg mot hållplatsen med de väntande resenärerna. Färgsättningen på bussen är vit överdel med blå nederdel, något som ändrades efter några år då bussarna blev helblå. Observera hållplatsskylten med texten "HÅLLPLATS för OMNIBUSS". Bilden tagen 1951 och platsen är Måsvägen vid korsningen med Fjelievägen, dvs ändstationen för linje 3, Erikslund. © Nils Lindgren
		Samma plats men sommaren 1950. Hållplatsskylten med texten "HÅLLPLATS för OMNIBUSS" syns här bättre och den lantliga bakgrunden är slående. © Nils Lindgren

15 november 1951

Den 15 november 1951 får stadtrafiken ny tidtabell. Skillnaderna är att linje 4 flyttar från St Lars till Lilla Råby. Körvägen blir via Södertull och S Esplanaden. Trafiken till St Lars tas över av linje 1. Därmed krävs ytterligare en buss för trafiken.
-

Körvägarna har förenklats genom att linje 4 trafikerar Lilla Råby. Linje 2 kan på detta vis få en rakare linjesträckning till Vipeholm. Linje 4 har en något märklig trafikering då den kör till tre ändstationer. Detta innebär en slinga som går från Smörlyckan via Bredgatan till Stortorget och vidare mot Lilla Råby. Därifrån via Stortorget till Tunaområdet via stationen. Åter till Stortorget samma väg och sedan upp till Smörlyckan genom Bredgatan. En runda tar 60 minuter vilket gör att linjen har 30-minuterstrafik med två vagnar.

Ändstationen vid Erikslund 1951. I förgrunden svänger en bil ut på Fjelievägen. Korsningen är i dag större och trafiken hårdare. Hållplatsen har nu fått väderskydd (jämför med bilderna ovan från 1950). © Nils Lindgren

1951 utbyttes de fem Volvobussarna från 1943 mot ca åtta Leylandbussar. Dessa visade sig emellertid vara väl stora för de smala lundagatorna, varför ett antal nya bussar anskaffades i mitten på 1950-talet.

Linjebuss (som tagit över trafiken 1941) ägdes av rederiet Nordstjernan. Bussen på bilden är en av de 100 bussar som rederiet bytte till sig mot en båt i England. En del av dessa hamnade i Lund. Tunga och otympliga på alla sätt och vis trafikerade de Lunds gator mellan 1951-1967. (Texten hämtad och bilden länkad från Stadstrafiken Lunds hemsida).

		Vid en bussutfärd i Lund som Svenska Spårvägssällskapet ordnade 22 november 1975 besöktes resterna av denna Leyland/AEC stadsbuss. Bussen stog då bakom bensinstationen på Bondevägen.
Lund - Leyland/AEC, ©PG Andersson 1975

Den övre bilden visar en av de Leylandbussar som Linjebuss använde på landsbygdslinjer i Skåne. En buss av denna typ, LB 439, finns bevarad hos Svenska Spårvägssälskapets Malmöavdelning.

LB 439 som museibuss i Malmö. Foto: ©PG Andersson

23 oktober 1952

I oktober 1952 genomförs nästa omläggning av linjenätet. Förändringarna denna gång är att linje 4 flyttas från Lilla Råby till Nilstorp. Dessutom läggs linjerna om så att linjen till Tuna nu går via Bredgatan och linjen till Smörlyckan går via stationen. Alla linjer trafikeras nu var 20:e minut. Samtliga linjer blir genomgående så att ingen linje nu slutar på Stortorget. Dessutom får linjerna bara två ändstationer (med förlängningar av linjerna 2 till Värpinge en gång per timma och linje 4 till Wickströms maskinaffär (fd Stadsgränsen) 9 gånger om dagen). Det krävs nu totalt åtta bussar i trafiken.

14 oktober 1953

I oktober 1953 ökas trafiken linje 2 får 15-minuterstrafik. Dessutom får linjen till Tuna olika körvägar till och från Tuna. På väg till Tuna kör man i Helgonavägen medan återfärden går via Pålsjövägen och Biskopsgatan. Antalet bussar som krävs för denna trafik var nio till antalet.

-

5 oktober 1954

I oktober 1954, efter sommar turlistan som i princip var den samma som 1953 (gällde från 11 maj 1954), utökades trafiken ytterligare i Lund. Linje 4, Smörlyckan - Nilstorp fick då 15-minuterstrafik. Några ändringar i körvägarna skedde inte.

Med vilken typ av bussar som användes för den ökade trafiken är oklart. Dock torde en kombination av de fem Volvobussarna från 1943 och de ca åtta Leylandsbussarna från 1951 klara trafiken.